Den allsvenska återstarten på ett solstekt Grimsta IP bjöd på en riktig sommarklassiker under måndagskvällen, där IF Brommapojkarna och GAIS spelade 1–1.

Det var en match inramad av ljumma julivindar ifrån Mälaren där Oliver Berg nickade in ledningen efter ett fint inlägg av Mads Hansen, men gästerna kvitterade genom Henry Sletsjøe. Trots en tung grönsvart press stod hemmalagets defensiv emot som en välbygd bäverdamm, starkt guidad av vår målvakt Leo Cavallius.

Matchen blev extra speciell då akademin visade framfötterna ordentligt. Den 18-årige mittfältstalangen Atle Wahlund kastades rakt in i hetluften och gjorde en imponerande insats från start i sin allsvenska debut. Senare i matchen byttes även 17-årige Rasmus Bergvall in för att göra sin debut på den högsta nivån. BP hade till och med kunnat knipa samtliga tre poäng, men Lukas Björklunds nick precis över ribban på stopptid fastställde slutresultatet till ett oavgjort kryss.

Nu riktas blickarna framåt mot söndagens hemmamatch där serieledarna IK Sirius gästar Grimsta IP. Historiskt sett har Uppsalalaget haft ett stadigt grepp om BP, med åtta allsvenska segrar på elva möten. Siffrorna visar en tydlig dominans, inte minst från matcherna under förra säsongen där Sirius tog en klar 3–0-vinst på hemmaplan och följde upp med en 4–2-seger i Stockholm.

Men fotboll handlar som bekant inte bara om historisk statistik eller vad experterna tror på förhand. BP har bevisat förr att laget trivs i underläge och kan slå ur underläge när oddsen pekar i en helt annan riktning. Med den uppoffrande laginsatsen från GAIS-matchen färskt i minnet finns det alla möjligheter att störa serieledarna.

När domaren blåser igång matchen på söndag är det elva taggade rödsvarta spelare som kliver ut, redo att vända trenden och bevisa att vilja, lagmoral och rätt inställning kan fälla vilket motstånd som helst.

Brommapojkarna bestämde sig för att komprimera en hel säsongs känslomässiga berg-och-dalbana till en enda händelserik eftermiddag på Degerfors IF:s hemmaarena Stora Valla. Matchen hann knappt blåsas igång innan gästerna från Stockholm kopplade ett stenhårt grepp om händelserna. Redan i den andra spelminuten klev Mads Hansen fram och rullade kyligt in 1–0 till BP. Det var en start så klinisk att hemmafansen knappt hunnit öppna sina kaffetermosar innan mardrömmen var ett faktum. BP kontrollerade spelet totalt, och när domaren blåste för halvtidsvila talade absolut ingenting för att Degerfors skulle ha något med poängutdelningen att göra.

När den andra halvleken drog igång var det dags för matchens obestridda huvudperson att kliva in i handlingen på allvar: BP-kaptenen Simon Strand. Strand red fortfarande på en enorm framgångsvåg efter att nyligen ha blivit hela Västerorts stora helgon när han avgjorde det heta Stockholmsderbyt mot Djurgården. När bollen landade framför fötterna på honom strax efter pausen tvekade han inte en sekund. Med absolut beslutsamhet drog han till och dundrade in 2–0 bakom en chanslös hemmafyrvaktare. Vid det här laget doftade det tre enkla poäng lång väg, och BP-supportrarna började förmodligen redan planera segerfirandet på bussen hem mot Bromma.

Men fotbollsgudarna har som bekant en extremt skruvad humor, och lyckan i Allsvenskan är ofta kortvarig. Det tog nämligen bara några minuter för Simon Strand att gå från lokal superhjälte till Degerfors mest effektiva anfallare. Vid en fast situation lyckades hemmalaget piska in en hörna, och i det efterföljande kaoset i straffområdet hamnade bollen olyckligt nog på Strands hjässa. Att lyckas göra mål i två helt olika burar under en och samma halvlek är en bedrift få spelare kan skryta med.

Denna oväntade gåva från ovan fungerade som en gigantisk koffeinkick för ett dittills ganska uppgivet Degerfors. Samtidigt drabbades BP av en kollektiv mental härdsmälta. Det målmässiga raset fullbordades i den 63:e minuten när Marcus Rafferty dök upp i straffområdet och tryckte in kvitteringen till 2–2 för Degerfors. Från säker seger till akut poängräddning på under en kvart – det är precis den typen av försvarsspel som ger tränare gråa hår i förtid.

Under matchens slutskede försökte båda lagen desperat att rädda ansiktet, men dramatiken ebbade ut och matchen slutade oavgjort.

Resultatet innebär att Brommapojkarna nu kan packa badbyxorna och gå på ett välbehövligt VM-uppehåll som en stabil men förmodligen ganska förvirrad allsvensk sjua.

---

Det finns segrar, och så finns det segrar som smakar så gott att man vill spara matchminnet i en burk på paradhyllan. Måndagens heroiska 2–1-vinst mot Djurgårdens IF är exakt en sådan. För första gången sedan 2018 har Brommapojkarna monterat ner stadsrivalen i Allsvenskan – och vilket sätt vi gjorde det på.

Matchen började som ett ställningskrig, men i den första halvleken klev Mads Hansen fram och bjöd på ren fotbollskärlek. Hans underbara 0–1-mål var så tekniskt fulländat och vackert att det borde ramas in och hängas upp på Nationalmuseum. Med en kyla som hade fått ett isberg att framstå som ljummet rullade han in ledningsmålet och satte tonen för kvällen.

Djurgården lyckades förvisso kvittera, men BP hade bestämt sig. I den 63:e minuten fick vi en högerhörna. Bollen nickades undan, men först på andrabollen var Simon Strand. Med en vänsterfot som verkade laddad med ren dynamit dundrade han in 2–1 i hörnreturen.

En försvarsmur som gav Djurgården akut idétorka

Om målen var delikatesserna, var vår backlinje det brutala grovarbetet som bar oss till segern. De agerade så sanslöst starkt mot DIF:s anfall att motståndarna till slut såg ut att ha glömt bort hur man spelar fotboll framåt. Backlinjen stängde ner varenda korridor och läste spelet som en öppen bok. Det var så stabilt och kompakt att Djurgårdens spel blev långsamt och idéfattigt – vilket ledde till att hemmalaget blev fullkomligt utbuade av sin egen publik vid slutsignalen. Det är ett ganska bra kvitto på ett väl utfört försvarsarbete!

Världens bästa tolfte spelare – Tack för stödet!

Sist men absolut inte minst: Ett gigantiskt, bultande tack till alla trogna BP-fans som färgade läktaren rödsvart!

Ni hördes mer än en flock hungriga måsar över en borttappad korv med bröd.

Ni stod pall i 90 nagelbitande minuter med nerver som var tunnare än ett genomsnittligt kvitto.

När hemmafansen surade och rullade med ögonen, gav er sång laget mer energi än en treåring som precis svept en sockerdricka.

Vi kan bara hålla med. Nu suger vi på den här historiska derbykaramellen riktigt länge. Det är underbart att vara rödsvart! Enormt bra jobbat, gänget!

Det finns matcher som spelas i ett stelt vintermörker, och så finns det eftermiddagar då Grimsta badar i en allsvensk vårbalett av nyklippt plastgräs och hoppfulla solstrålar. När domaren blåste av drabbningen mellan Brommapojkarna och Kalmar FF stod det klart att BP bjudit på en riktig vitamininjektion. Trots en nyckfull och sprallig vårvind – som verkade lika fylld av busig energi som en nyvaknad humla – lyckades BP tämja elementen. De krigade hem tre blytunga poäng som tinade upp läktaren snabbare än en solvarm t-shirt och smakade betydligt bättre än säsongens första utefika.

---

Bergs pch Oppongs briljans och ett mål med flipperspelskänsla

BP tog tag i taktpinnen direkt från start och pressade Kalmar så hårt att gästerna knappt hann knyta skosnörena. Centralt i denna rödsvarta virvelvind fanns Oliver Berg. Norrmannen slog som bekant igenom i Kalmar, men fick kalla handen inför säsongen. Att ge Berg stort förtroende är dock som att ge en espresso till en småbarnsförälder – han flyger fram och väcker liv i precis allt runt omkring sig.

I den 25:e minuten visade Berg att han ser passningsvägar som vi vanliga dödliga behöver Google Maps för att hitta. Efter ett vackert klapp-klapp-spel hittade han den unge Sion Oppong. Oppong drog till, och bollen tog på Melker Hallberg. I en perfekt, nästan retsam flipper-båge seglade lädret över en slajdande Samuel Brolin, som plötsligt såg ut som en korp-målvakt på hal is. 1–0 till BP, ett mål lika tursamt som vackert!

---

Den solgula väggen: Leo Cavallius magiska eftermiddag

Målet väckte Kalmar FF som plötsligt insåg att de var i Bromma och inte på en mysig söndagsfika. Men när smålänningarna skruvade upp tempot sprang de rakt in i en solgul mänsklig vägg. Den 21-årige målvaktstalangen Leo Cavallius stod för en insats som fick hans solgula tröja att se ut som en skyddsväst mot allt vad skott heter.

Först kom Rony Jansson och drog iväg ett fräsande markskott som hade riktning mot nätmaskorna snabbare än ett Swish-meddelande. Cavallius dök som en hungrig säl och styrde undan bollen med en hand. Bara minuter senare dundrade Calle Gustafsson på en stenhård halvvolley mot samma hörn. Skottet var så hårt att det antagligen bröt ljudvallen, men Cavallius i sin neonlysande tröja flög genom luften och tippade bollen till hörna. 21-åringen utstrålade ett sådant lugn att han lika gärna hade kunnat ligga i en hängmatta och lösa korsord.

---

Andra halvlek: Försvarsmuren som vägrade flytta på sig

I den andra halvleken parkerade Kalmar i princip hela sitt lag på BP:s planhalva. Det var nu som BP:s backlinje förvandlades till en samling arga dörrvakter på fika-humör. Ingenting släpptes förbi, och absolut ingen fick gratisbiljetter in i straffområdet.

Backarna sög upp Kalmars inlägg som en effektiv industridammsugare. De slängde sig, nickade undan bollar och tacklade så det slog gnistor om gräset. Det kollektiva försvarsspelet var så tajt att inte ens ett frimärke hade fått plats mellan lagdelarna. Kalmar rullade och rullade, men BP-muren stod pall hela vägen till slutsignalen.

---

Mot derbyt: Djurgården, är ni redo?

BP har visat att de både kan spela finrumsfotboll och rulla upp ärmarna för att göra grovjobbet i leran.

Nu blickar vi framåt mot nästa stora utmaning: derbyt mot Djurgården. Om BP tar med sig samma härliga kaxighet, låter försvaret fortsätta agera betongblock och låter Cavallius spika igen sin solgula kasse, kommer Djurgården att få det svettigare än i en finsk bastu. Packa popcornen, för det här rödsvarta gänget har precis lagt i högsta växeln!

Olof började spela fotboll i Enskede IK och gick därifrån till Älvsjö AIK och sedan, 2002, vidare till Brommapojkarna där han kombinerade fotbollsspelande med läkarstudier. 2006 vann Olof Guterstam skytteligan i Superettan med 17 mål och gjorde dessutom två av målen i det allsvenska kvaldubbelmötet mot BK Häcken där BP vann med 4-1. Olof Guterstam blev den 12 december 2006 som förste superettanspelare utan allsvenska meriter någonsin uttagen till Sveriges A-landslagstrupp av Lars Lagerbäck.

Det är en tung kväll i Borås för BP, som trots en massiv speldominans och radvis med chanser ser ut att gå mot en bitter förlust. Matchen på Borås Arena följer ett frustrerande mönster där BP skapar lägena men Elfsborg gör målen.

I halvtidspausen var Oliver Berg optimistisk trots den uteblivna utdelningen. Till sändande bolag sa han:

”Det är kul att spela fotboll idag, vi hittar kombinationerna och kommer till de ytor vi vill.”

Men som Berg själv konstaterade inför matchen på BP:s officiella Facebook krävs det mer än vackert spel för att ta poäng mot ett lag som Elfsborg.

Trots att BP tryckte på för ett ledningsmål var det hemmalaget som bröt dödläget. I den 72:a minuten kunde Leo Östman pricka in 1–0 för Elfsborg, helt mot matchbilden.

När Elfsborg valde att plocka av Taylor Silverholt i andra halvlek var det nog fler än BP-försvararna som drog en lättnadens suck, om än av olika anledningar. Silverholt har under matchen visat prov på en fallteknik så graciös att den gör sig bättre på djupt vatten än i motståndarens straffområde.

Det som började som en spelmässig uppvisning slutade i ett regelrätt rån på Borås Arena. Trots att BP dominerade händelserna totalt och radade upp chanser som borde räckt till tre matcher, stod det plötsligt 2–0 på tavlan. Fotbollen kan vara outhärdligt orättvis när ineffektivitet möter maximal utdelning.

Nu när vi har bevisat att vi kan passa bollen inom laget i sömnen och spela oss fram till målchanser på löpande band, är vi äntligen redo för nästa steg i utvecklingen: att faktiskt hitta målet! Vi har övat på allt annat, så nu sparar vi bara det bästa till sist.

Trots kvällens mörker ser vi till att nästa match blir en målfest. Upp ur sofforna, lämna fjärrkontrollen och ta er ner till Grimsta för att bära fram laget. Nu ska bollen in!

Och en sista sak till alla som fortfarande drömmer om fornstora samarbeten: Vi kan härmed konstatera att Kalmarunionen är officiellt slut – nu är det varje man för sig själv och alla krafter på BP!